Caroline Strid

This is my life, This is my time.

Eget ansvar...

Kategori: Allmänt

Jag har alltid tyckt att man har ett eget ansvar för hur man mår och hur man lever sitt liv och om man inte är nöjd med det. 

Har man det så jävla eländigt så gör nått åt det och gnäll inte. 
För allt som oftast så går det faktiskt ändra på nått själv. 
Så det har jag oftast försökt gjort när nått inte har funka. 
Jag försöker rannsaka mig själv och hitta problemet. 
Diskutera fram och tillbaka både med mig själv och med mina nära. 
Jag tycker ändå mitt liv har blivit ganska bra trots allt. 
Det har varit så mycket i mitt liv som har spelat in och helt ärligt tror jag aldrig nånting har flutit på bra nån längre tid. 
Men på senare år så har jag iaf kommit överens med mig själv på ett sätt som gör allt lite lättare. 
Allt jag gör nu gör jag för Nickie och för oss. 
Hon ska aldrig behöva känna allt som jag kände när jag va barn. 
Hon ska aldrig va rädd eller otrygg. 
Jag önskar att hon inte kommer växa upp med 2 föräldrar som är ovänner och inte kan prata. 
Som man inte kan ha i samma rum. 
Det är för mycket för ett barn att ha på sina axlar och hur man än försöker att inte lägga nått på barnen så tar dom på sig större ansvar än vad man någonsin kan tänka sig. 
Det är precis vad jag har gjort i alla år när jag har försvarat en förälder trots allt den har gjort. 
Nu vet jag bättre men herregud vad det har kostat och gör fortfarande..... 

Sista veckan!

Kategori: Allmänt

En vecka kvar på jobbet innan det är dax för semester! 

Det ska bli så jävla gött att komma i väg och bara vara. 
Jag är så nere och arg hela tiden just nu. 
Gråter för allt och är så trött så jag knappt orkar äta. 
Har ångest redan nu för att det snart är fredag och jag måste lämna Nickie.
Vi har iaf haft en super mysig helg och jag älskar att hon bara vill vara nära hela tiden. 
Somna på armen och ligga brevid i soffan. 
Hon behöver verkligen närhet 💖 
Hon är en sån lugn och go tjej. 
Är så jävla stolt över henne så det är inte sant! 

Jag orkar inte....

Kategori: Allmänt

Är det nått jag verkligen inte orkar bråka om så är det pengar. 

Jag sparar 500 varje månad åt Nickie och betalar försäkringen på henne så det blir några hundralappar kvar av barnbidraget om man vill se det så. 
Jag ser det som hennes pengar och det är henne det går till. 
Jag står inte och faller med det. 
Så för mig är helt okey att dela lika på det. 
Men då borde det delas lika på allt annat oxå. 
Men när man vägrar kommunicera utom när det är på ens egna villkor och när det passar så är det svårt att ha nån slags normal relation. 
Jag tycker relationen till den man har barn med är det viktigaste och kommunikation är a och o. 
Man har delat så mycket och valt att skaffa ett barn och det är det enda som betyder nått! 
Jag tycker det är viktigt och nödvändigt att diskutera saker som rör vårt barn. 
Oavsett vad det är. 
Jag önskar det hade gått att samarbeta mer. 


Jag är så jävla trött på att bli besviken och alltid hoppas på för mycket. 
När jag tycker allt funkar okey så dyker det alltid upp nått nytt som får mig ur balans. 
Just nu känns det som det krävs minimalt. 
Är så trött så jag vet inte vart jag ska ta vägen.
Jag undrar om det någonsin kommer bli lättare. 
Jag är inte hel utan min dotter och det gör så jävla ont....