På lördag ska jag och syrran äntligen gå på shrek!!
Vi är som vanligt ute i sista minuten men vi fick biljetter iaf.
Tror jag kommer tycka den är skitbra.
Jag gillar ju musikal :)

På onsdag ska jag åka upp till mormor och hälsa på.
Vet inte när jag va där sist men det va länge sen.
Nu är min moster där uppe oxå så jag passar på.
Hoppas verkligen Nickie kommer få en bättre relation med sin mormor än vad jag har haft även i fall mamma flyttar dit upp om några år.
Har alltid velat bott där uppe men det är nog en dröm som aldrig kommer gå i uppfyllelse.
Däremot hoppas jag att vi nån gång kommer ha en stuga i norra värmland någonstans som vi kan tillbringa somrarna i.
Kenta är ju mer för detta båtlivet som man kan njuta av hela 3 veckor om året typ.
Nej en stuga i skogen med öppen spis som man kan va i både sommar och vinter vill jag ha.

Denna Nickie då.
Efter att det har stått still på Gå fronten sen hon tog några stapplande steg runt jul så börjar det lossna.
Nu är vi uppe i 8 steg iaf :)
Nu verkar hon ha fattat att det till och med är lite kul.
Hon vill gärna lära sig att resa sig upp själv utan att ha nått att hålla i men hon har inte fattat hur riktigt än.
Annars så är hon sig lik och det har inte hänt jättemycket den senaste månaden.
Hon pratar lite mer.
Typ jämt och härmar sånt vi säger och gör.
Skrattar åt det mesta och är fortfarande en nöjd liten dam.
När jag skrev att 2013 har varit det bästa och det jobbigaste året så syfta jag verkligen inte på att Nickie har varit jobbig. Första tiden va jobbig när sömnen inte va som den brukar men hon har från första början varit så himla snäll och nöjd.
Väldigt sällan gnällig och skrikig.
Så hur det ska gå med nästa vette fan.
Blir väll världens trollunge haha.
Ja den dagen den sorgen.
Det blir inte än på 1år iaf.
Det som har varit jobbigt är att det blir lite annorlunda i relationen.
Vi som alltid har varit väldigt tighta och nykära blev helt plötsligt trötta småbarnsföräldrar.
Det är ovant.
Till en början va det ovant men väldigt skönt att ha Kenta hemma från norge och sen när jag gick hem från jobbet blev det ännu mer ovant.
Det är nog mycket det som har gjort att vi inte riktigt har det som förut.
Så jag fattar verkligen varför par som inte har det så bra, går isär under barnets första år.
Det är en prövning.
Nu tror jag vi har klarat detta mycket bättre än många andra just eftersom vi va så tighta innan och längtade efter barn.
Så det är väll det ovana som har gjort det till ett jobbigt år.
Så nu kan det bara bli bättre.
Jag börjar snart jobba!
Vi ska flytta till eget hus!
Sommaren med nickie i huset kommer bli underbar.
Tänk om vi får en sån sommar som förra året!!
ja ja svamel svamel.

Nu är det dags att slå igen.
I morgon väntar en ny dag och i morgon ska jag äntligen träffa Melanie igen och planera vinkväll står på schemat!!