Äntligen!
Äntligen tog nån min smärta på allvar!
Blev ju sämre i torsdags igen så va till vc i skåre i fredags men blev hemskickad med rådet att äta Alvedon och fortsätta kuren.
Men nått kändes jävligt fel.
Ska man ha så ont när man äter antibiotika?
Så i går kväll orka jag inte längre och ringde rådgivningen en 3de gång och äntligen sa dom åt mej att åka in direkt efter 2 dygns konstant smärta.
Fick sitta på akuten i nästan 12 timmar innan jag fick komma upp till avd 14. Men nu är jag iaf här och det känns jävligt bra!
Dom vet antagligen vad som är fel så jag väntar på ett ultraljud och hoppas att det inte är så illa utan att jag kan åka hem och komma tillbaka i morgon för mer prover.
Nu har jag fått andra tabletter och dom känns bättre.
Förhoppningsvis kan jag åka hem och ta dom och klara mej utan nått större ingrepp men vi får se va ultraljudet visar.
Eftersom jag bara kommer bli större så kommer det inte bli bättre eftersom det trycker mot min njure.
Men jag hoppas inte dom behöver avlasta den.
Känns så jävla skönt att bli omhändertagen så jag nästan gråter.
Och Kenta, min klippa!
Satt med mej hela natten och höll min hand och torka mina tårar när smärtan tog över.
Jag älskar dej!
