Då va kontakten bruten igen.
Hur mycket mer ska jag orka när det gäller den där människan?
Varför tar det aldrig slut.
Kom verkligen på rätt dag när jag redan va ett jävla vrak....
Så jävla bra som jag mådde i måndags så kunde jag väll ha räknat ut med röven att det skulle bli såhär.
Upp som en sol och ner som en pannkaka som vanligt.
Varför kan han inte fatta vad han gör mot oss.
Det är svårt att inte bry sej när man har gjort det i 27 år snart och det tar lika hårt varje gång det blir nått.
Det får aldrig va lugnt...
Men det går lättare ju äldre man blir, för 5 år sen skulle jag aldrig kunna tänka mej att bryta kontakten men till slut blir det ohållbart.
Orken tar slut och jag vill inte ha det såhär längre.
Jag orkar helt enkelt inte....
Jag vill ha min egen familj och bygga upp nått tryggt och kärleksfullt.
Vill sluta bli påmind om det gamla och bara se framåt.
Vill ha min sambo här nuuuuuu