Efter att ha tappat lusten för typ allt så ska jag försöka få ner några rader.
Det blev några riktigt jobbiga veckor där ett tag men nu känns allt så himla mycket bättre.
Det är ju så jobbigt att jag inte kan sätta fingret på varför jag är lessen jämt för.
Har väll mer eller mindre grina varje dag för nått.
Men för 2 veckor sen så blev det bara för mycket så nu jävlar ska jag få upp denna jävla själv känslan så alla hjärnspöken och allt annat skit försvinner!!
Har bokat in en tid hos min gamla kurator så vi får se om jag ska fortsätta gå där eller om hon har några andra tips.
Sen har jag börjar skriva riktig dagbok igen, för skriver jag tusen ggr att jag ska må bra osv så kanske jag gör det till slut :P
Sen måste jag göra massa småförändring med mej själv, sluta ora mej, släppa lite kontroll och låta mej själv bara vara i bland.
Hjärnspökena blir ju inte färre när vissa person inte bara kan släppa taget och gå vidare och sluta älta!
Jag vet att han aldrig skulle såra mej men blir så irriterad.
Vad hände med respekten lixom.
Just sånt här jag vill slippa eftersom jag vet hur det sätter igång mina tankar men nu har det hänt och jag ska inte låta det förstöra nått utan hantera det på rätt sätt om jag så ska slå in det i skalle på mej så ska det gå!

Har varit hela underbart att ha haft Kenta hemma hela veckan.
Så vill jag ha det jämt!!
Men nu är han frisk och har åka för att driva in pengar till hushållet.
Kan ju iofs va bra att få vila kroppen lite efter en hel vecka med han hemma :P
Töligt het den grabben!!

Vill att det ska bli mars nu så man kan få deklarationen!!
Hoppas verkligen jag får tillbaka typ som förra året och Kenta oxå.
Då skulle vi verkligen va på väg nånstans med huset!
Tittar på hemnet och drömmer och vill att det ska börja nu!


Tror jag ska krypa ner i soffan och sova nu.
Vi la oss där i natt när vi kom hem och skulle bara titta på ett avsnitt av solsidan innan vi la oss men vi slockna båda 2 där.
Annars brukar alltid Kenta vakna och bära mej till sängen så vi iaf sover där största delen av natten men nu vakna vi typ på varandra i morse.
Men det är ju så vi trivs, så nära som möjligt.