Ja jag vet inte riktigt vad jag ska tycka och tänka om detta.
En del av mej vill bara skita i att leva under någon annans regler.
Men en annan del av mej skulle aldrig utsätta den jag älskar för nått.
I detta fallet måste jag välja kärleken och svälja min egen stolthet!
Det gör mej egentligen ingenting för jag vet att jag väljer rätt men jag önskar bara att det inte kändes som jag förlora igen!
Jag vet att det bara är för att jävlas, va skulle det annars vara för?
Och det är det som irriterar mej nått grymt!
Vad fan skulle det spela för roll om jag är inne i en lokal med mina vänner eller om jag tex sitter hemma hos dom och tar en kaffe kopp?
Men visst, vi kör på dom reglerna....
Jag har inga problem med det för jag är lycklig ändå!
Jag kan umgås med mina vänner utanför klubben, hemma hos dom.
Frågan är väll bara hur jävla länge detta ska pågå?
När är det dax att gå vidare?
Det är ju rätt uppenbart att jag inte kommer få vara i fred eftersom det fortfarande behövs "regler".
Jag vill kunna ha mitt liv med den jag älskar utan att behöva känna oro för att en dag händer det nått...
Och att jag skulle häva den lilla tryggheten jag har genom ett papper vore väll som att bjuda in till krig.
Nej aldrig.
Jag känner mej inte rädd längre men det är nått som inte är rätt än...
Men det kommer bara på nätterna nu för tiden.
Framför allt på veckorna när jag är själv.
Men även det ska väll gå över så småningom.
Jag mår bra tack vare 1 person.
Jag är mej själv igen och det kommer ingen kunna ta från mej igen!!